Jag har en åkomma. Vi kan kalla den förbättringsångest. Ångest för att det är ett laddat ord och förbättring för det är vad jag tror jag vill göra mest hela dagarna.
Vad är det då jag vill förbättra? Jo:
-Huset.
-Trädgården.
-Barnen.
-Upplevelser.
-Mannen.
-Prylarna.
...kort sagt: allt det yttre.
Varför vill jag förbättra det då? Jo:
För då blir allting (i mitt huvud) bättre!
Problemet med detta är:
-När jag väl lyckats förbättra något så är det inte bra nog utan kräver ÄNNU mer förbättring.
Nu vill jag skriva:
Så nu skiter jag i det.
Nu är jag fan i mig nöjd!
....men så enkelt är det nog inte.
För det kommer krypande. Det där som säger:
-Alla andra har...
-Alla andra gör...
-Jag vill ha en hund för då skulle...
-Jag vill resa långt iväg för då blir allt så mycket bättre...
-Jag vill ha en atelje...
-Om jag hade pengar så skulle jag...
Men hur gör man då? För att bli nöjd med det man har? Utan att känna att man hela tiden vill ha mer, ha nytt, ha bättre...?
Jag har inte en aning. Men jag ska ta reda på det. För det här jagandet på den yttre lyckan är ingen dans på rosor.
Kram
Mika
Jag lider också av den där åkomman från och till. Galopperande förbättringsångest.
SvaraRaderaUsch, ja...
SvaraRaderaHelt blir man nog inte av med den förrän man ligger med näsan i vädret.
Känner igen mig :) För mig handlar det mycket om hösten och våren. Då får jag för mig att jag måste förändra allt och kan allt bli lite bitter med ibland. Men det är bara att trycka ner materialisten i mig :)
SvaraRadera