söndag 4 mars 2012

Liten föll ut sängen alldeles nyss. Jag förväntade mig ett skrik av smärta när jag hörde dunsen.
Inget ljud kom. Ännu värre!!! Bara tystnad.

Jag sprang upp, tände lampan och möts av synen av Liten liggande på golvet med täcket under sig, snarkande.


Kram
Mika

3 kommentarer:

  1. Ha ha ha. Söting.
    När jag var lite vaknade jag ofta med madrassen ovanpå mig på morgonen. Jag vet inte hur det gick till.

    SvaraRadera
  2. när jag var liten - inte lite...

    SvaraRadera
  3. Hahaha... jag tänkte "lite full" när jag läste ditt översta inlägg... men det är klart att det ska vara liten. Du måste varit sjövild i sömnen!

    SvaraRadera