måndag 16 januari 2012

Mikaela är bra på att vela.

Jag är mer trött än vanligt. Seghostan har slagit till som den superskurk han är.
Jag sitter i soffan med en filt och en katt på mig. Gubben har kört Lilla och Stora till Dagis och skola. Jag börjar lite senare idag, min plan med denna extratid var att jag ska söka in till en kurs. Det är en kurs i illustration på högskolan som jag velat gå LÄNGE Ändå velar jag. Dumt.
Jag tror verkligen att den skulle vara fantastiskt bra för mig på alla sätt och vis- men så blir jag lite rädd också. Rädd för att dom kanske ska neka mig plats, rädd för att jag inte ska hinna med i tempot och rädd för att jag inte ska duga om jag väl kommer in. Trams! Försöker jag intala mig, men sedan sitter jag kvar här i den trygga soffan med den mjuka filten och den varma katten ändå.

2 kommentarer:

  1. Det ser ut som till och med katten tycker att du pratar goja. STRUNTPRAT!! Du är väl där för din egen skull och herrejävlar, om de inte tycker att du duger, då ska till och med JAG riva upp himmel och jord, för himmel är vad du är!! KRAM.

    SvaraRadera
  2. Jamen! Visst är han söt!
    (Tack för snälla och peppande ord!)

    Kram

    SvaraRadera