söndag 13 juli 2014

Igår fyllde jag 37. Igen.

Fyllde år igår. Jag blir lite knas när det närmar sig födelsedag. Jag har inte gått djupare ner i hjärngångarna för att ta reda på varför. Men en misstanke finns i att mina födelsedagar, när jag var liten, var så fantastiska, med presenter, förhoppningar, glada sånger, total uppmärksamhet och jordgubbstårtor så när jag fyller år nu blir saknade efter det fantastiska okomplicerade så stor. 
... Så jag klagar inte. Lite knas och spattiga nerver är härligt mellan varven. Det blir dessutom väldigt lugnt och skönt dagen efter. 
Igår fyllde jag 37. Igen. Igen skriver jag för att jag i ett helt år sagt och trott att jag var 37. När jag räknade efter så visade det sig att jag varit 36. Inte mycket men oj vad ung jag känner mig. 

Kram
Mika 

Ps. Funderar på om jag kanske kan säga att jag är 36 år nu ett år... För att balansera ut det hela liksom... Ds

5 kommentarer:

  1. 37 är en konstig siffra....jag kommer aldrig ihåg den och tror jag är 38. Blir då deprimerad att tiden sprungit iväg och inser då att jag nog är 37 :-) kraam

    SvaraRadera
    Svar
    1. :) "Vi är unga i Stockholm" ... så sa min chef och det kändes lite tröst fullt.

      Radera
  2. Tack för att vi fick vara med och fira din andra 37 års dag med dig :)

    SvaraRadera
  3. Tack själv! Får se om det blir lite mer "rivigare" fest längre fram i sommar.

    SvaraRadera
  4. Grattis i efterskott! Det är skönt med en till som inte håller reda på sin ålder :) Jag fyller i slutet av november och kan aldrig hålla reda på om jag har fyllt eller ska fylla... Snurrigt!

    SvaraRadera