Tomma blad som väntar...

Det är något väldigt spännande med en tom anteckningsbok. Den kan fyllas med allt eller inget. Det kan bli en fantastisk resa att öppna den en gång i framtiden och se en massa minnen blivit avbildade, dikter nedtecknade, telefonkludd som gör att man återupplever samtalet igen... Det kan bli en fantastisk upplevelse. Det kan också bli ren katastrof och ett dåligt samvete. Jag måste ladda innan jag börjar. Måste känna att det jag tecknar är bra idéer och inte bara fem streck och sedan...-inget! 

Om dom tre första sidorna blir bra så blir oftast hela boken bra, bara man fortsätter till slutet och inte lämnar boken halvkluddad.

... Just nu är jag i laddnings fasen... Gubben kom hem med tre små, ljuvliga anteckningsböcker med blanka tjocka blad från Sivletto. Dom ligger på bänken och när jag går förbi vänder och vrider jag på dom som jag försöker lära känna dom. Gubben ser lite skeptiskt på mig när jag förklarar mitt förhållande till tomma böcker... Men han verkar glad över att jag uppskattar dom.

Det gör jag. Det är den finaste gåvan jag kan få. Ett tomt block med tjocka vita papper. Här skapar jag mitt universum.

Kram 

Mika