Skrivpuff: Något heligt.

Hennes ben sprang snabbare än hon själv kunde förstå men snart tog andan musten ur henne. Hon satte sig ner bakom ett av dom enorma träden. Hon hörde sin förföljares framfart några meter bort men mörkret var kompakt här inne bland träden så hon såg inte när han passerade.
-Marianne! Jag såg att det var du!!!
Hon svor tyst för sig själv. Nu skulle hon aldrig kunna gå på syjuntan igen. Inte om det här kom ut i församlingen.
-Det ä r okej! Marianne... Jag lovar jag ska inte berätta för någon... allt jag vill är att ha tillbaka henne...
Hans röst var bedjande.
Hon tittade ner på knytet i famnen, drog det närmre sig. Höll det som en mor håller sitt barn.
"Min!" tänkte hon och bestämde sig för att inte svara prästens bön. Han hade inte sett henne så han fortsatte framåt, längre bort från henne. Kanske trodde han att hon fortsatt sin flykt ljudlöst.
Hon ställde sig upp och smög tyst tillbaka till kyrkoparkeringen där hon gömt Jonas moped. Hon spände fast byltet med ett rep på pakethållaren. För att inte riskera att prästen skulle höra henne ledde hon mopeden hela vägen hem.
"Bättre att han tror att jag virrar runt i skogen."
När hon väl kom hem var hon både dyngsur och svettig. Byltet var genomvått. Hon tände ett ljus och satte sig i fåtöljen. Ur lindorna fick hon fram Madonna figuren. Hon tittade beundrande på den. Den var så vacker och rogivande. Hur skulle hon kunna låta den stå kvar där i kyrkan när det nu blev som det blev? Så många timmar som hon suttit och tittat på ansiktet, blivit tröstad av det och känt sig välkommen av det. Nej inte kunde hon låta henne stå kvar där när främlingar skulle ta över. Hon ångrade ingenting. Jo kanske att hon glömt motorsågen där på kyrkogolvet. Att den förbaskade prästen Per-Erik skulle vara där i kyrkan mitt i natten hade hon inte räknat med. Kanske kände han, precis som henne hopplöshet och vanmakt över det som höll på att hända deras kyrka.
Jonas snarkningar hördes ljudligt från gästrummet. Snart skulle prästen och kanske polisen banka på dörren. Hon skulle bara titta lite till på Maria innan hon skulle begrava henne under rosorna på baksidan. Hålet var redan grävt och trälådan som statyn skulle ligga i framtagen. Dom skulle aldrig hitta henne där även om dom visste att det var Marianne som sågat av och stulit madonna statyn från kyrkan.