Solen är skoningslös, den söker sig in runt kanterna på mörkläggningsgardinerna. Rummet är vitt som ett Ernst Kirchsteiger program på speed.
Solen är uppe -check!
"Jag vill inte!"
-Kweeeeeeeeekwekwekwekwe-huit-huit-huit-WIT-WIT-WIT-TITITITITITIIIIII!
Fåglar vakna! -check!
"Jag vägrar...jag vägrar..." jag drar en filt runt huvudet.
Jag vaken? -nej.
Brrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr...
Gräsklippare och granne vaken -check!
-Älskling! Kaffet är klart!
Sambo vaken -check!
Jag buffar till kudden och vänder på täcket. "Aaaaah...ljuvligt."
Jag vaken nu då? -nej.
Blundar mjukt och låter mig föras iväg till andra världar på...
"MAMMA! MAMMA! Lisa sa att jag inte får sitta i soffan! MAMMA! Får jag inte det mamma?"
Barnen vakna! -check.
-Mamma sover... Gå till pappa ett litet tag.
"Var var jag nu då?" Blundar igen.
Bzzzzzzzzzz...bzt...bzzzzt....bzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzt.
Fluga vaken! -check.
Blundar. Blundar lite till. Blundar ännu mer. Inget händer.
"Suck..."
Jag är vaken! -check.
Kram
Mika
Vilken härlig text, någon slags blandning av dialog och tankar formade som en dikt? Precis så där kan det vara i alla fall! :-)
SvaraRadera<3
SvaraRaderaHaha..har kommit förbi det stadiet i mitt liv men du väcker tydliga och klara minnen...jo det är klart...grannar och insekter har jag men inte små barn längre...gillar envisheten att försöka falla i sömn igen..
SvaraRaderaInte oävet!
SvaraRaderaVad glad jag blir :) Igenkänningsfaktorn är hög! Så enkelt och ändå så målande beskrivet! Och nu är jag också med och skrivpuffar.... I alla fall ibland. Tack för tipset!
SvaraRaderaCool text som får mig att först le igenkännande för att när sista raden läses brista ut i asgarv.
SvaraRaderaTack för skrattet
Gillar jättemycket!
SvaraRaderaStor igenkänning, och skrivet med självdistans och humor! Heja dig!