Jag är en tidsoptimist! Det störde mig aldrig innan jag fick barn. Kom jag för sent så var inte det hela världen... även om vissa några säkert tyckte att jag var fruktansvärt enerverande som aldrig kunde passa tiden. Men någonstans i mamma-stressen så vann ett beteende hos mig som gjorde att jag inte klarar av att komma för sent. Det knyter sig i magen och jag börjar nästan flåsa av stress.Inte bra alls!
Man kan tycka att lösningen på detta borde vara att förbereda sig bättre... men det har jag provat och det blir inte mindre smärtsamt när man väl kommer sent ändå. Så nu har jag BESTÄMT att jag ska bli bättre på att inte ha sådana krav på mig. Jag kommer när jag kommer.
Imorgon kommer goda vänner hit på en sen frukost. Det blir sill, ägg, smörgåsar, röror, te/kaffe jos och frukt. Funderade på att baka pannkakor... men anledningen till att det blir sen frukost är ju faktiskt för att jag vill sova lite längre... inte stå vid spisen. Men muffins... hm... muffins vispar man ju lätt ihop!
Jag fick förslaget att jag skulle börja som tatuerar-lärling... jag vet inte om det var på skoj eller om det var allvar. Men något i det är väldigt lockande... för jag kan inte sluta tänka på det.
Kram
Mika
Om du bestämmer dig för det så ska du få tatuera mig!
SvaraRaderaVad mysigt att ha kompis-brunch. Lyxigt!
SvaraRaderaJag vill ha en ängel med horn i pannan. Den ska sitta på min vänstra skuldra.
SvaraRaderaKnaster: Det var modigt av dig!
SvaraRaderaMillevipp: Ja det var det!!! Och gubben gjorde pannkakor till oss alla!!!
Knaster: Det låter nästan som ett självporträtt... eller?
Du kan få komma-försent-öva på mig. Jag ställer alltid upp och är garanterat kravlös. :) Kram Kate
SvaraRaderaDu e gó du!!!
SvaraRadera